Bakgrunden till Anders Otto Swärds och Ulrika Eklunds stiftelser

Upprinnelsen till Anders Otto Swärds stiftelse och den senare tillkomna Ulrika Eklunds stiftelse går tillbaka till 1930-40-talets Stockholm.

Kapitalet i Anders Otto Swärds stiftelse kommer från en verksamhet som idag för en tynande tillvaro, men som blomstrade på 1930-1960-talet, nämligen försäljning av huvudbonader. Anders Otto Swärd började tidigt arbeta i sin mammas butik för damhattar, Hatthuset för damer. Sedan han tagit över moderns affärsrörelse startade han också Hattkompaniet för herrar. Båda butikerna låg mitt i centrala Stockholm på Klarabergsgatan och gick lysande. Anders Otto var en driftig affärsman med näsa för vad kunderna ville ha. Som mest hade rörelsen ett tjugotal anställda. Hans närmaste medarbetare och föreståndare för damhattbutiken hette Ulrika Eklund.

Vid den stora omvandlingen av Nedre Norrmalm i slutet av 1950-talet revs fastigheterna på Klarabergsgatan och verksamheten flyttade till en butik vid Sergels torg.

När Anders Otto Swärd dog ärvde Ulrika Eklund affärsverksamheten och drev den vidare, också hon med stor framgång.

Anders Otto gifte sig aldrig och hade inga barn. Kanske bidrog hans egen bakgrund till detta. Han var född, som man uttryckte det på den tiden, “utom äktenskapet” och hade aldrig någon kontakt med sin far. De pengar som hans blomstrande affärsverksamhet genererade beslöt han att placera i en fond för att hjälpa dem med en likartad uppväxt som hans egen. I testamentet från 1948 står det:

“Avkastningen ur denna fond skall årligen giva understöd till särskilt studiebegåvade ynglingar födda på Norrmalm i Stockholm, helst födda utom äktenskapet, som annars ej skulle få råd att studera”.

Dessa något ålderdomliga bestämmelser har ändrats så att idag är både pojkar och flickor välkomna att söka bidrag om de i övrigt uppfyller villkoren, nämligen studiebegåvning, har ekonomiska behov och går i gymnasieskolor i Stockholm.

I slutet av sitt liv uttryckte Anders Otto Swärd muntligen att han var intresserad av att stödja medicinsk och ekonomisk forskning. När stiftelsens avkastning varit extra stor har man kunnat göra det, men de senaste åren har det sällan delats ut medel till sådan forskning. Gymnasieungdomarnas behov prioriteras.

När Ulrika Eklund dog 1998 testamenterade även hon sin förmögenhet till en fond, Ulrika Eklunds stiftelse, där största delen av avkastningen ska delas ut till gymnasieungdomer och en mindre del till behövande som lider av sjukdomen MS eller diabetes. Idag är Ulrika Eklunds stiftelse den kapitalstarkaste av de två stiftelserna.

Båda stiftelserna förvaltas av en styrelse med tre ordinarie ledamöter och en suppleant.